Nils Ferlin, diktanalys
Analysering av STROF I APRIL (ur Barfotabarn (1933)
Direkt när vi läser den här dikten kommer vi och tänka på kärlek. Kärlek som vi alla nog själva har upplevt någon gång. Vi delar den uppfattningen att Nils menar med det första stycket i dikten att varje kärlekshistora är unik, fastän det har samma innebörd. Två, ja kanske tillockmed flera människor eller varelser älskar varandra. Det är det huvudsakliga. Men han tolkar det nog som att det finns så många olika stigar att gå för att finna kärlek och omtanke. Kärlek som är det bästa som finns enligt många. Men det kan också orsaka problem, så som tankespridning, ångest och sömnlöshet. Vägen till ömsesidig kärlek är lång, om man ens når dit. Men när man väl är där tillsammans så kan man nog som Nils gör i dikten kalla det för paradiset. Innan allt det underbara med fysisk beröring och händer som oskyldigt råkar komma närmre och närmre varandra börjar måste det finnas något annat. Bra personkemi? Ett intresse för varandras liv och erfarenheter? Någonting måste bjuda in och klicka. En flört som visar att man är intresserad kanske? Nils nämer att två händer kan mötas under ett paraply. Det kan ju vara mysigt, att krypa tätt intill och gosa under ett paraflax när det regnar. Eller om man står ute ett gäng och fryser i vind och rusk, när man säger att man fryser som en isbit om händerna. Strax därpå skämtar man om att värma hans eller hennes händer. Sekunder senare märker man att man inte släpper varandras händer. Varför inte? Vi hävdar att Nils har menat detta:
under några få ögonblick börjar resan mot något stort. I detta fallet beröring under ett paraply. Vilket senare kanske ledde till glädje i form av giftemål, graviditet och barnbarn. Följt av sorg med missöden och död. Vi tror poängen med dikten är att man skall hålla ihop i vått och torrt. Vare sig det handlar om kärlekssagor eller starkt brödrarskap. Så länge man kan skall man stödja varandra helt enkelt. Eller att se livet på två olika sätt, från två olika vinklar. Två olika händer innebär två olika tankar och funderingar. Två olika händer innebär också olika värderingar och synpunkter. Det var nog ganska svårt att leva i Sverige på den här tiden. 1933 när Nils skrev den här dikten låg den svenska arbetslösheten på sin kulmination, såväl som ledarna i Europa förberedde sig för världskrig. Det var en tuff tid, därav skrev han nog om kärlek med tanke på att kärlek är gratis och finns alltid kvar inuti oss vad som än händer. Kanske tillockmed menade han att de allierade skulle mötas och skaka hand med axelmakterna och sluta fred innan något storkrig utbröt. Det gagnar varenda en, "för vinnings skull". Eller kanske bara han menar att man har gjort en god affär utav en köpman på ett torg. Men det tjänar också båda parterna på, konsumenten får vara han eller hon är ute efter. Och säljaren får sålt sin produkt. Det kanske finns en chans att han menar ett avtal eller kontrakt som två viktiga människor skakar hand om, att de kommer översens om något storartat. En mirakulös satsning och risker för båda individerna.
Dikten lyder :
Vägen till kärlekens paradis
är gammal men evigt ny:
Två händer kan mötas - händelsevis
inunder ett paraply. -Två händer kan mötas i glädje,
två händer kan mötas i sorg.
Och två händer kan mötas för vinnings skull
på världens marknadstorg.